Ett företags konkurrenskraft är till stor del beroende av dess humankapital. Även för ett land som helhet är humankapitalet mycket viktigt.
Humankapital kan sägas vara utbildning, färdigheter, talanger och kompetenser – kort och gott allt det som människor kan. Kunniga medarbetare är den avgörande faktorn för att alla verksamheter ska fungera.
Det är inte bara den enskilda verksamheten, där medarbetarna är anställda, som formar humankapitalet. En stor del av utbildningen står också det offentliga för, genom lägre och högre utbildning.
Ibland räknas också hälsa in i humankapitalet. Hälsosamma medarbetare är mer effektiva, och kostar mindre både för arbetsgivaren och för samhället. Därför är det viktigt att arbetsgivaren satsar på de anställdas hälsa. En del arbetsplatser har gym för medarbetarna, andra erbjuder friskvårdsbidrag. Men det är också viktigt att främja hälsa i själva arbetet. Är den psykosociala miljön dålig kommer det att yttra sig i fler sjukskrivningar. Detsamma gäller den fysiska arbetsmiljön. Buller och obekväma arbetsställningar kan vara problem även i en kontorsmiljö.
Ett sätt att ta reda på hur medarbetarna upplever arbetsmiljön och arbetssituationen är genom medarbetarundersökningar. De kan skickas ut via e-mail, och det är viktigt att alla kan svara anonymt.
Det svenska humankapitalet
2013 utsågs Sverige till femte bäst i världen på humankapital. Listan fanns i en rapport döpt till Human Capital Index, och bakom rapporten stod Mercer och World Economic Forum. Etta på listan kom Schweiz, på andra palts kom Finland och även Singapore och Nederländerna kom före Sverige. Fokus i rapporten låg på konkurrenskraft och tillväxtpotential ur ett globalt perspektiv.
Anledningen till att Sverige hamnar så högt i rapporten är inte minst strukturen för hälsofrämjande åtgärder, som friskvårdsbidrag. Detta har höjt medellivslängden och gjort att många är aktiva i arbetslivet upp till 64 års ålder. Man ska komma ihåg att rapporten är några år gammal, och idag arbetar många längre än till 64. Svenskar är också duktiga på att ta till sig ny teknologi och skapa innovationer.
Mer om rapporten finns att läsa här.
Sverige kan lära mycket av de länder som kom högre upp på listan. Inte minst bör vi studera de länder som ligger nära oss, såväl kulturellt som geografiskt. Vad lär vi oss om vi tittar över Östersjön?
För det första kommer Finland alltid högt över Sverige i Pisa-studien, där ländernas utbildningssystem jämförs. Utbildningssystemet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att skapa humankapital i ett land. Det är knappast förvånande att även Singapore ligger långt framme på utbildningsområdet.
Finland har fostrat flera framstående individer på det digitala området, bl.a. Linus Torvalds, som är upphovsman till operativsystemet Linux. Även bland den finländska befolkningen som helhet är det digitala kunnandet stort. Enligt en undersökning från Europeiska kommissionen har Finland det största digitala humankapitalet inom EU. Faktorer som ingår i bedömningen är användningen av internet, de grundläggande digitala färdigheterna bland medborgarna, andelen IT-experter bland de yrkesverksamma och andelen bland de examinerade från högskolorna sim har studerat naturvetenskap, teknik eller matematik. Finland är enligt kommissionens rapport ett fullständigt utvecklat digitalt samhälle.